Vilken trevlig kräftskiva!

Det var en himlans fin kräftskiva Gräsmattorna hade ordnat ihop igår och jag hade jättetrevligt med er som var där :p. Tyvärr så glömde jag kameran hemma så jag tänkte att jag kunde använda mina estetiska bildtalanger till att illustrera kvällen lite:
^Här är en kräfta!


^Här är jag och Moa G.
^Och här är snygg-Jaques!

Fred!

1 down, 2 to go...

Jag tror knappast att jag är ensam när jag tycker att vårat första år har gått alldeles för fort. Solen står inte längre i zenit, kakor har blivit till smulor och SNÖn har smält ner till minnen och fotografier. Jag tror heller inte att jag var den enda som hade superduperhelfestligt igår på det stora kalaset. Min kropp fylls också av värme när jag tänker på att vi faktiskt har två (eller fler??) år kvar som seniorer :D. Tänk hur mycket roligt vi kan hitta på! Bara gräs kräftskiva och lemshaga får mig att längta.
Nya tag ska tas och jag vet att det har vart lite platt på bloggfronten, men det ska vi ändra på!

Nu väntar en ny spännande dag i globala, godnatt allesammans!

Fred

Påsken - godisets högtid

Nu ska jag åka till Fjällen och sen London på turné med min nya röda hårfärg. Det kommer bli asgrymt! Men ni stackare som är hemma hela lovet ska inte vara ledsna för det. Det finns ju massor av saker att göra. Antingen kan man sy sig en egen balklänning (som Askungen och Moa), eller kan man åka till Romme och träna på sina svängar i backen (som Stig Helmer och Hillevi). Och om man inte känner för att vara så aktiv kan man ju alltid passa sin sjukliga släkting (som Per, Johan och Rödluvan)
    Ser ni? Det finns massor att göra och alldeles för lite tid för att sörja! Dessutom är det ju Påsk och godisets högtid :) Dvs om man är ett lyckosamt barn utan en pappa med den värsta godissmaken: Marmeladbollar!

Hare gött och massor med fred




Hillevi laddar....


.... and OF she goes!! I en ryslig fart... :)



29/3 2010

Hej!

Jag är rödhårig

Fred

Goaste gubben i stan


By Anna Mathsson with help from Madeleine Börjesson!

Btw, that's a very good blog!

 Peace and love from Madeleine

Morgondagen

Imorgon! Imorgon ni! Då kommer något ni alla längtat efter... ETT INLÄGG! Och ett grymt sådant också! Känner ni spänningen? Den stiger i takt med sekunderna som passerar. Innom 24 timmar kommer ni ha läst ert livs text.

Ha det trevligt fram tills dess

Fred

En liten brödbit i ett trikålinne

Tjolavippen!

Jag vill så gärna lägga ut låten som Gräs komponerat åt oss men jag vet inte hur man göööör! Det är frustrerande! Kanske kommer detta lösa sig så småningom...? Vi får se.
  Just nu borde jag plugga naf alväj tiks NO! Men jag känner att det inte är rätt tid för det.. jag känner att det är tid att blogga och jag känner att jag inte har något att skriva om :) Ibland kan livet vara bra knepigt. Men det här blir ju också ett inlägg, om än ett värdelöst sådant!

Vår TV hackar, mina tår fryser och jag åt en semla efter middagen. Det var riktigt mycket grädde på en väldigt liten brödbit. Lite som en tjockis inklämd i ett trikålinne.... eller nej... det stämmer ju inte.. men det lät trovärdigt :) 

Fred








Början på en ny era!

Jag har hört av vissa att vår blogg är lite tråkig eftersom att vi uppdaterar för sällan och för att vi har för få bilder. Detta mina vänner, bekanta och främande ska vi ändra på, här och nu! Jag hade tänkt inviga denna ändring med en härlig samling av bilder från blandade tider i det förflutna... Tjeckien.... 

Förresten, jag älskar att springa och hoppas att jag alltid kommer ha ben med knän på och fötter nedtill :)

Och oH! Jag kom på en annan sak också! Gräsmattorna har skrivit en sång till oss... och vi är smickrade? Jo! Det klart vi är smickrade.. och en aning skrämda. Men den är väldigt fin och en riktig hjärnretare. Om gudarna vill kanske den kommer upp på bloggen så småningom..






















FRED


Piskarna har börjat sin vårdans

Visst känner ni hur våren kvittrar bakom knuten och lyser med sin sol i våra blekgula nackar? Jag tycker verkligen att den är på gång nu. Allt tyder på att Fröken Vår är närvarande: Snön rasar ner från hustaken, istapparna droppar sakta bort i solens glans, de små grönludna knopparna svajar i de spröda grenarna och piskarna har börjat sitt vårgnabb. De är ovanliga att se men om man lyssnar tillräckligt noga kan man höra dem kvittra i buskarna:

- så du tycker alltså att jag ska behöva betala böter gör att min kropp inte reagerar bra på mjölk?

- Eller så kan du se grejen som en sarkasm på alla moderna rasteologier?


Jaa, allt är som det ska vara på våren, frid och fröjd men även stoj och strid.

Jag hälsar dig Fröken Vår, jag hälsar dig välkommen till Sverige!

Fred




Jag hälsar er, folk av Tyskland

Nu är vi i Berlin och har tagit kort på allt historiskt vi har snubblat över. Åtminstone det som sett historiskt ut. Det känns som att vara i ett främmande land. Och då är jag medveten om att vi är i ett främmande land men jag syftar på ett äkta främande land... som typ Atlantis eller den sk himmlen.
Jag måste erkänna att jag är lite besviken. Jag tyckte Jesper sa att LilleVi skulle börja videoblogga och därför säkra bloggens framtid... men när jag helt spontant och slumpmässigt kommer över en dator med internet finner jag att detta inte har skett...
Jag har hittat ett par ascoola blommiga byxor som jag inte köpt och äntligen funnit ett par röda ballerinaskor som jag har köpt. Nu är jag så trött att jag håller på att somna på tangentbordet som förövrigt håller på att jävlas med mig. Ingen knapp är ju där den ska vara på en mac!

Fred

Rättvisa och jämlikhet!

Det finns 49 positiva smileysar och 23 negativa på Skype. Detta är dock inte en exakt siffra då vissa av dem kan tolkas på olika sätt beroende av hur och vem som ser på dem.
    Pizzan tex. Vissa älskar pizza och ser därför den som något positivt medan andra, ser den som något motbjudande. Dessutom finns det ju coktaildrinken och ölen vilka båda är både positiva och negativa. I för stor mängd är de ju rent av farliga för hälsan! Och sen kommer vi till frågan om emosen som också finns som smiley. Jag skulle vilja påstå att denna gubbe är kontraversiell... (jag vet inte om det ordet passar in i den meningen men det lät bra) 
     Hur som helst. Det jag ville komma fram till var att samhället, i det här fallet Skype, vill påverka oss människor till att bli positiva. Majoriteten av alla symboler de har är ju onekligen trevliga, färgglada krumilurer som är till för att uttrycka glädje och lycka. Tänk på de stackarna som är olyckliga, vemodiga och arga. Har inte de lika stor rätt att uttrycka sina känslor som de som är glada? Är inte alla värda lika mycket och förtjänar samma förutsättningar?
   Jag behöver sova och Erik behöver komma tillbaka och blogga... jag känner att jag inkräktar på hans hörna genom att skriva det här inlägget..

Jag är en tragisk föredetta sjuk människa som missbrukar kakor.

Fred



Kan livet bli mycket bättre?

Mina kakor som jag bakade blev helt underbara! Jag kan inte få nog av dem! Och nu har jag dessutom bästa underhållningen eftersom att LilleVi har lagt ut två superintressanta videosar på vår fantastiska blogg. Kan livet bli bättre? En enorm smarrig kaka och en spännande film om ett djur från livets begynnelse :o)

Fred

Ett rop på bekräftelse och uppdatering

Snälla? Kan någon vänlig själ som var på mötet ikväll berätta för mig och alla andra, mindre lyckosamma människor, vad ni gjorde? Är det sant att ni sprang ett varv runt långsjön? :o Och är det sant att Jesper och Marie dansade nakna på isen runt en eld medan de sjöng en hejjarramsa för att peppa er? 
   Jag tror jag tar en extraextra stor kaka med mjölk tills någon hör min bön och svarar. Det skulle vara trevligt om lite detaljer fanns med så jag kunde få mig en bild över det hela :)

Fred


Tugga grus

UUUUUUUUuuuuuuw! Ni vill inte veta vad som hände!! Jag hade precis skrivit klart inlägget om de saftiga kakorna när det hände och eftersom att jag ville sukta er och inte äckla er valde jag, taktiskt, att inte blanda in det i den texten... Jag tror förresten inte ens att jag vill berätta det nu... glöm detta inlägg och bli suktade av de saftiga kakorna istället.... (jag nös och jag tror halva min hjärna flög ut)
   Förresten? Kan man säga att kakor är saftiga eller gäller det bara fluffiga bakverk? I så fall, vad ska man säga om kakor? Krispiga? Då tänker jag bara på hur det känns att tuggar grus och det är ju inte så gott.

Vad en isolerad exsjukling gör en grå söndag i slutet av februari

Jippie Yay! Jag ska till Berlin med min kompis om fyra dagar, det kommer bli u n d e r b a r t ! Fast det kan ju hända att vi tappar bort oss och ingen kan prata engelska och vi inte kan prata tyska och så hittar vi inte hem.. eller ens ifrån flygplatsen... Tänk om vi inte hittar ut från flygplatsen?! Vi kanske blir tvugna att stanna där precis som Tom Hanks i The terminal...
... Aja, nog om det! Eftersom jag inte är så sjuk längre men ändå har besöksförbud ska jag nu baka kakor. Enormt stora saftiga ckokladkakor som jag sedan kan trösta mig med... dessutom tror jag vi har glass i frysen :)  Och en Disneyfilm är aldrig något dåligt sällskap.

FRED


Sjuk med telefonförsäljare som sällskap

Det är så damn jobbigt att vara sjuk! Jag kan knappt andas och har feber. PRUTT! Dessutom har jag tappat bort min mobil.. big time! Den ligger antagligen på någon buss någonstans.. Yay.
   Men vet ni vad jag har märkt? Det ringer apmycket på hemtelefonen på dagarna! Det är massor av olika försäljare som aldrig vill ge sig. Är de körda i bollen eller? Hur många är det som är hemma mitt på dagen egentligen? Jag kan meddela att de har blivit riktigt skrämda idag när de har ringt och jag svarat. Jag låter som en blandning mellan Elvis, en valross och kille i målbrottet som stammar. 
  Usch, det är så frustrerande att inte kunna göra någonting... men nu har jag ialla fall upplyst er om min deprimernade situation.

FRED


VETEMJÖL



                                        
                                           KAN MAN BAKA KAKOR AV




Myshelgen i en perfekt sumé

Det har varit en otroligt bra helg fast den har gått superfort. Jag fattar inte, nyss stod vi vid centralen med chailatte i våra frusna händer och väntade på skrikande fans som aldrig kom och sen släpte bussen av oss på en mörk landsväg i mitten av ingenstans med ufon som vårt enda sällskap. Och nu sitter jag här och äter upp resterna av helgen...
    Ufona kanske inte var riktiga utomjordingar men de liknade banne mig inte något svenskt satyg. Det gnistrade och lös ifrån skogen och mullrade.
När vi kom fram till stugan fann vi dörren överbelamrad med smaskiga kakor... de hindrade oss dock inte från att komma in i stugan. Allt vi behövde göra var att skicka in kakmonstret så var problemet löst. Resten av helgen förflöt ganska lugnt men Jesper skrämde upp både sig själv och oss åtskilliga gånger. Han är en riktig fegis den mannen!
    Dessutom fick Hillevi och jag tömma dasstunnan... en upplevelse jag tror vi helst hade varit utan. Det visade sig att de handtag som fanns inte var mer än två hål rakt in i monstrets illaluktande mage som olyckligtvis, för oss, var lite överfylld.

Det här var bara en kort sumé över de två dagar Pisket daskade men den duger fint åt er :)

 FRED






Vårtor på fötterna som vägrar att försvinna

Var det inte Jesper, vår otroligt beundransvärda bloggkapten, som sa att man skulle ha en fängslande rubrik?
    Tja nu när jag ändå har kommit igång är det väl lika bra att fortsätta skriva, eller? Jag kan berätta för er alla att fyra glada piskare hade nationellaproven i svenska idag... jag menar Alla glada piskare.... förrutom Eddie och Axel då... för de är ju små.. jag menar mindre... yngre.. minst... yngst! De är yngst.. och yngre. Och ganska små också faktiskt.. men det hör inte hit. Vi, resterande, äldre piskare, hade nationella läsförståelse. Tyvärr glömde jag bort allt som lärarna hade sagt innan: "Håll er till de rader som finns, tydlig styckindelning, tänk på att inte sattsa allt på G - frågorna..." 
    Men men, det finns värre saker i livet. Tex kan man ha massor med vårtor på fötterna som aldrig vill försvinna (jag har ju inte det, så att ingen missförstår, men jag tänker på alla andra stackare som faktiskt har det), vara sugen på godis hela tiden och aldrig få något tills den dag man i sin desperation snor ett barns godispåse, ha något på ryggen som kliar som man inte når och ingen assisterande hand finns i närheten... Jag kan rabbla på i evigheter men det enda vi kommer komma fram till är att livet suger och då blir ingen glad :) 
    Låt oss istället fokusera på det soliga och trevliga... Som att jag har en grymt fin ring som jag älskar, min syster är i London och jag har hela hennes kvarlämnade garderob till mitt förfogande, att jag sprang i 7 minus igår.... det kanske inte var något possetivt då men efteråt var jag väldigt nöjd. Det är bara att fundera lite så kommer man på de där små sakerna som gör en glad! Och glöm allt det där om vårtor och godissug för det är bara bajs.

FRED

Lagom långt och innehållslöst

Jag satt och funderade på om jag skulle skriva ett inlägg och kom sedan på att det faktiskt är min dag att blogga idag.. Tänka sig va! Undrar om det var mitt undermedvetna som talade om det för mig. Det kan ha varit så... Men jag måste erkänna att jag inte var helt övertygad om att skriva ett inlägg förrän jag insåg vilken otroligt cool ring jag hade på långfingret och hur otroligt coolt det skulle vara att skriva ett inlägg med den på....  Så då bestämde jag mig för att skriva en liten text trots allt och här har ni den! Lagom lång och innehållslös :)

FRED

Tidigare inlägg
RSS 2.0